Bild
Nästa artikel

Mopedminimalism

Mustad Folkscooter 111

Frontmotor och springstart. Framhjulsdrift. Mustad Folkscooter 111 bjöd spekulanterna på ett, ska vi säga, annorlunda utseende och ett rent av hiskeligt uppförande.

Ett styre så smalt att tummarna krokar i varandra. Hjul vars rulldiameter överensstämmer med ett däckaskfat. Lägg därtill hela fordonsvikten vilande på framhjulet och tänk sedan grusväg eller kanske regnvåt gatstensbeläggning och korsande spårvagnsspår. Hu då. 1952 började Johan Mustad i samarbete med ingenjör Bjarne Christensen ta fram prototypen till ett nytt litet tvåhjuligt fordon. Det norska företaget O. Mustad & Son med anor från 1830-talet hade under ett drygt århundrade expanderat vidare till svenska orter som Göteborg, Hjo och Mölndal. Mustads hästskor och fiskekrokar hade kolossal framgång världen över, företaget grenades ut till höger och vänster och produktsortimentet innefattade allt från portmonnäbyglar till finaste margarin. Med Vespans uppgång i betraktande och svensk mopedlag i antågande blev tajmingen perfekt att släppa ytterligare en produkt på marknaden. En mopedskoter. 

Visionen verkade glasklar. Stanna bilen på förortsparkeringen. Lyft ur skotern och fortsätt sedan mot stadskärnan på två hjul. De båda ingenjörskollegorna Mustad och Christensen valde en motor av påhängstyp som fullkomligt otippat placerades över framhjulet. Med motorleveranserna från tyska AWO-Werke följde en tillhörande bensintank. Tanken hamnade högst upp under styret och vändes bakfram. 1954 var konceptet färdigutvecklat och Mustad Folkskoter 111 bjöds ut på den kräsna marknad som redan avverkat cyklarna med påhängsmotorer och nu krävde pålitligare, mer stabila tvåhjulingar. Riktiga mopeder med trygga vägegenskaper. Inledningsvis använde sig Mustad Folkscooter av motorer med tysk specifikation, alltså modiga 1,3 hk. Den svenska instansen VoV – Väg och Vattenstyrelsen – med uppgift att godkänna alla nya mopedmodeller tillät endast 0,8 hk. Återstod gjorde bara mc-registrering och i ett enda piskrapp snöptes försäljningen. En som intresserat sig i Folkscooterns öde är Rolf Gustafson i Hjo. 


– Min pappa Rune som under 1950-talet var kamrer på Johan Mustad Stålpress AB i Hjo, kallat ”Brodden”, berättade att det bara byggdes runt 450 skotrar. På ”Brodden” tillverkade man många av skoterdelarna, slutmonteringen verkar ha skett på Göteborgs Bult & Nagelfabrik, eller ”Bulten” ägt av O. Mustad & Son. 

Med jämna mellanrum besökte konstruktören Johan Mustad sin farfar gamle Johans fabrik i Hjo för att på plats delta i den slutliga utvecklingsprocessen och provmonteringen. I mitten på 1954 kom försäljningen som sagt igång. Den första serien saknade varje form av start­anordning och kunde alltså endast rullas igång. Inget av de få återstående exemplaren verkar ha ramnummer instansat. Prånglades de ut!? 1955 stryptes effekten till lagliga 0,8 hk och med kortkorta trampor påmonterade kunde skotern äntligen trampas igång. Men försiktigt med tåspetsarna. Knäskyddet satt delvis i vägen och det var ytterst nära att slå tramporna i marken. Bara ett femtiotal Mustad Folkscooter 111 lär blivit sålda, pastellgröna eller Aseagrå. När Rolf Gustafson 1972 själv började på ”Brodden”, hörde han talas om hur hela skotrar skrotats och hur överblivna AMO-motorer delats ut till de anställda. Vad som fortfarande återstod var något enstaka tillverkningsverktyg inne bland hyllorna. 

Hur är Mustads Folkscooter att köra? För att söka svaret lånade vi ett exemplar av Thage Edlund i Bottnaryd. En liten grym grå best som direkt satte sig i respekt och hotade med utslagna tänder och blodskrubbade knän för den som försökte sig på springstart. Om inte pysfunktionen aktiverades före det att kopplingshandtaget släpptes ut, högg kompressionen tillbaka så infernaliskt bryskt att den lilla maskinen omedelbart slog en framlängesvolt. Maximal hävstångsverkan. Då var det enklare att sittstarta i nedförsbacke och när motorn väl puttrat igång var tonen mustigt grov, mycket lik en större 98-kubikare och ändå förbluffande orkeslös, något som flera Mustadägare också vittnat om. Tillverkningen lades ner 1955, lagren av osålda Mustad 111 var överfulla, och inte gick det bättre för sportfirman Gresvig i Norge dit Johan Mustads kollega Bjarne Christensen lånades ut 1957, och tänk, för en tid återupptog man tillverkningen! Norska Mustad Gresvigs version var identisk med Folkscootern men färre än få lär ha byggts. Även i Danmark gjordes optimistiska försök att sälja Mustad Folkscootrar med B.F.C– motorer. Den karaktäristiska plåtskölden – som kapslade in motorblocket och samtidigt skyddade den ultrakorta drivkedjan, bakhjulet med sin moderna gummitorsionsfjädring och den väl tilltagna sadeln som var misstänkt lik den på Husqvarna Novolette – återfanns på de tre skilda marknaderna. 

Liksom den spinkiga pakethållaren tagen från en barncykel. Rolf Gustafson i Hjo söker efter de ovanliga tillbehörsväskorna i skinnimitation. Den formsydda impregnerade presenningen lär han inte hitta. Det skyddande tygstycket måste vara ännu ovanligare än själva skotern, men skulle definitivt behövas, för det lär dröja innan Rolf törs ta en sväng med sin Mustad. Tänk om han står på öronen! 
Ingen är den andra lik

Knasbollen bland svenska mopeder återfinns lite här och var bland museer och samlare. Hjorteds mopedmuseum har ett exemplar med mindre bränsletank och plåtblank bensköld. Den blygsamma produktionen innebar en del improvisationer. Bosse Ellergren vet inte så mycket mer om sin småhjuling än att den rullat i Ö-vik. P-O Åberg i Sörfors har sin Mustad i körklart och orenoverat originalskick. Den är verkligen livsfarlig. Den ägdes om ny av en dam i Stockholm, med skinn på näsan gissar vi.  P-O fiskade upp den via en lokal köpesannons och efter grundlig tvätt och lite service fungerar den fint. Värt att notera är mopedversionen har inte mindre än tre kedjor! Trampkedjan går via ett mellandrev. AMO-motorn var en kvalitetssak med löstagbart cylinderfoder. 

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.